...nu är jag innerligt trött på denna vinter! Vill ha ren asfalt så jag kan susa fram men min cykel över vidderna utan att förfrysa varende cell i kroppen.
Hade ett samtal med en arbetskollega igår och hon hade minsann gått in för detta med Sala Silverman 2010. Hon hade ringt runt till lite olika personer för att kolla upp lite med ny hoj, träningssällskap och övriga kontakter som man kan tänkas ha behov av inför detta lopp som inte för mig innebär att jag ska komma först, för med en stor dos av realism inser jag att det är fullkomligt uteslutet, utan istället en bra tid i relation till herr N. på jobbet som vi då som bekant ska tävla emot.
Nu återstår bara att hitta en sponsor så jag har råd att tjacka en ny hoj... har en på vänt.. Ska bara smörjas litet till..
Tog hem lite arbete igår som jag nu har setat med och är klar med.. så nu kan jag kanske snöra på mig pjucken och gå en vända...? *kollar termometern*... - 13,1 grader.. Hmmm, ja, klarade jag -21 grader in the fjällen så ska väl inte detta stoppa mig! Vore ju snudd på fånigt.
Attans.. make och barn är på väg hem från skridskoåkningen, då är det bara till å rodda ordning på lite efter-skridsko-mellis.. Hungriga och frussna små liv som återkommer gissar jag.
Ja ja, man får ta promenaden sen istället. Vad är väl en promenad...??
____________
Klokt:
All början är lätt, när man jämför den med slutet.
Gerhard Uhlenbruck
______________
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar