Man tänker så mycket ibland...

...man funderar lite emellanåt som sagt..

Är det så att man är en sämre människa för att man inte tränar kondition? Är det dåligt att bara träna styrketräning och inte göra det varje dag? Att bara träna för att man mår bra av det.

Fast jag inser att jag måste ha ngn form av morot för att komma iväg och träna. Att ha ett mål underlättar avsevärt, jag gillar, emellanåt, det jag ser i spegeln när jag kör styrketräning ..faktiskt.. Med reservation för eventuella ändringar!!

Men jag blir gálen när jag jämför mig med andra människor.. Jag blir stentokig när jag känner mig jämförd med andra människor. Varför kan jag bara inte acceptera den här personen som ska vara jag? Lat, liiite tilltagen figur (men inte helt beyond ändå om man tänker efter ordentligt), impulsiv och lättpåverkad av yttre medier och av mig själv för den delen!

Jag blir störd när jag inte har samma förutsättningar som andra..kan man kalla det avundsjuka? Vet ej, men jag blir störd som sagt...

Jag vill lära mig så mycket!! Hur tusan ska man hinna med allt? Äta, jobba, vara mamma och fru, husägare, dotter, syster och sonhustru och mitt i allt detta ska man få till tid och ro för träning.. Hur fan gör man??

För hur gärna jag vill så finns det begränsningar.

Folk gnölar på kungahuset, att det är så jäkla orättvist att de har så mycket pengar.. Men vad är det att ågga sig över om man jämför med ekonomiskt fullskitna politiker och välbärgade kycklingbroskätande kändiskåta hemmafruar. Orättvisor kommer alltid att finnas! Men det är ohyggligt frustrerande. Den som påstår annat önskar jag en förklaring av.

Är det vinterpsyket som talar nu tro? Eller är det, in facto, så att jag är en bitter jävel??

Ska bädda ner mig nu och vältra mig i självömkan...ända tills jag somnar, vilket jag tippar på kommer att ta ca 10,3 minuter... ;P