...hoppas hoppas!
Idag har jag faktiskt tränat. Känns väldigt bra och jag hoppas att det kanske är något jag kan fortsätta med.
Fick en förfrågan av Anki i fredags om jag inte skulle gå på passet som hon skulle ha idag, och det var faktiskt bara det som behövdes för att få iväg mig.
Det var lite tungt eftersom jag har dragits med en enveten huvudvärk hela dagen, men efter det att barnvakten var ordnad så fanns det liksom ingen återvändo. Huvudvärk till trots var det bara å slinka i träningssviden, och den kändes väldigt bekant och man undrar varför man har haft uppehåll? Bara kläderna kom på blev man sugen på lite hastiga taktslag och tunga vikter. Efter genomfört pass var armar och ben som spaghetti och en otroligt skön känsla i kroppen.
Jag säger inte att det är så, men jag hoppas vid någon högre makt att jag kan upprätthålla liiite träning åtminstone.
En annan mindre trevlig sak har jag fått erfara denna helg... jag kan inte dricka kaffe!! Huvudet känns som om jag tagit ecstacy, svetten lackar i pannan och jag darrar i armarna... Detta gillas inte alls!! Men the är ju en underskattad dryck, så fram för lite mera grönt the istället.. Koffein egentligen förresten... ska det vara nåt´de??
Nu! Försöka natta vansinnigt alldelens för pigga barn... Ja, klockan är halv tio, så det är hög tid för de små gullvipporna att somna.
Ta´ta!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar