Det händer inte ofta. Ungefär en gång vart tionde år tycks det.
Senast var i ungdomen när jag skulle laga mat och snodde ihop en omelett med grönsaksröra... Mannen höll god min tills han såg att även jag rynkade på näsan åt maten. Vad som hände minns jag inte, men jag skulle inte hålla det för osannolikt att vi bara levde på kärlek den dagen.
Idag var gång nr två..
I frysen fanns det wokgrönsaker och lövbiff (gillar egentligen inte färdiga wokgrönsaker). I skafferiet nudlar (både med och utan fibrer gu´bevars). I kylen soja, sesamolja, chilisås samt fishsauce... I vredesmod slängde jag ihop någon form av mat som jag vid åsynen av den färdiga produkten redan där drog ihop näsan... Men, Man och barn åt och var nöjda detta till trots! Personligen anser jag att jag har lyckats bättre, mycket bättre!
I morgon har jag dejt med bästa frisören M och då vankas najs omvårdnad av frippan och ögonbrynen. Dejligt! Sen på aftonen står ett core-pass på schemat. Can´t wait!
Kasst är att jag får ha halvdassig mat i lunchlådan !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar