Känner mig som en pensionär.
Kom åter i kontakt med sjukvården då jag var i behov av lite rinexin o coccilana. Fick löfte om att mannen kunde hämta ut prylarna efter 17... Såg fram emot en kväll utan en helt sinnessjuk hosta.
Mannen kom hem....utan medusin...!
Ååååååh!!!!! Förbannelse o tvi!!
Likt en överårig tant med grånat hår sörjer jag frånvaron av DRUGS!!
Ge mig lite prylar så töserna inte behöver tro att deras Mamma ligger för döden. A är blöt i ögonen under mina hostattacker o E frågar nästan varje dag om jag ska dö. Hemska känsla!!
Måtte morgondagen bära frukt?! Tills dess får jag gilla läget...
It suuuucks!! Bigtime!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar