Äpplet faller inte långt från päronträdet.... syftar på filosofen i familjen.

A. har lånat F´s peruk... Flott ska´re va´!

Lillasyster ligger i sin säng och grunnar lite på det här med bebisar och själva tillblivelsen av bebisar. Jag känner hur svetten bryter fram lite i pannan och nackmusklerna spänns... Är det ikväll det ska avhandlas, tänker jag...
Det måttas bebisstorlekar och hur stora eller små de kan vara för att kunna överleva. Huruvida de nyfödda kan tala eller inte.. Vi har en ganska givande diskussion måste jag nog påstå. Alla frågor på skapelsen av henne själv och storasyster dras över ganska raskt. Med det menar jag att det är totalt utan frågor, bara en massa babbel och det fixar jag. Sen kläcker hon ur sig;
-Pappa byggde mig och du födde mig!
Klart som korvspad!! Så var det!
Undrar hur länge hon köper den förklaringen.... Länge hoppas jag...