Vid middagsbordet säger jag jag maken att jag skulle uppskatta att han någon gång kunde tala om för mig att jag ser bra ut (ja, det var ett humoristiskt samtal), varpå han snabbt harklar fram;
-Du är så fin!
Hmmm, aningens för snabbt inpå senaste samtalstråd o alltså på tok för o spontant...
Han vänder bort huvudet o startar om systemet o 30 sekunder senare tittar han på mig igen o säger;
-Du är så fin!
Uppenbarligen lärde han sig inget av min reaktion en minut tidigare o börjar skratta när jag svarar med en fnysning, men säger ändå;
-Jamen, såg du inte att jag tittade på kylskåpet, så tänkte jag på dig!?...
-Tack, verkligen.... Tack. Tack för det faktum att du tänkte på mig när Du tittade på kylskåpet.. Tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar