http://www.divinechocolate.com/home/default.aspx
Varför har inte läkarkåren som kutym att skriva ut, eller åtminstone rekommendera choklad som glädjeämne istället för att skriva ut en himla massa medicin??....
Igår var jag ju på ett riktigt rôtet humör. Tyckte att jag lika gärna kunde gå under jordens yta för att aldrig mera komma tillbaka. Men så tog jag mig en liten tur ner till cafét som jag har 100 steg iväg från mitt skrivbord. I det cafét så finns det CHOKLAD... Och inte då vilken choklad som helst, ingen sunkig marabou mjöklchoklad, utan välsmakande DIVINE... Mmmm!!! Sagolikt gott!
Det tog ett litet tag, sen kände jag faktiskt (och jag ljuger inte) att humöret lättade. Jag blev mera lugn, förlåtande och mild... Det måste ha varit chokladen, för det ligger inte i min natur att ändra mig så snabbt.. Brukar ta flera dagar och det blir ju lite jobbigt för övriga familjen. I synnerhet för min make.
Sitter nu och nynnar på Svenne Rubins "Långa bollar på Bengt" och får en liten nostalgitripp..http://www.youtube.com/watch?v=XcjyTKW2iPc Tänker på klass 7 och gymnastikläraren som vi hade då. Jag var så himmelens kär i honom. Han var 29 år och jag 13-14 år. I det läget var ålder inte något att hänga upp sig på.
Om jag skulle vända på steken nu och leka med tanken att jag skulle bli kär i någon 14-åring så får jag svåra magplågor.. FYYY FAAAAEN!!!
Tänk så puckad man är i den åldern. Och för vissa håller den idiotin i sig. Men därmed är det inte sagt att det är lika illa med den sortens åldersskillnad när man är 30 år och blir tillsammans med en 20-åring. En av mina bästa väninnor har ett ganska stort hopp mellan henne och hennes make. När de började träffas så var det världssensation, men nu är det inte alls ngt att hänga upp sig på.
Iallafall så minns jag den där låten "Långa bollar" med glädje. När gymnastik-Mats åkte i sin röda porshe och spände magen för oss småtjejer. Patetiskt, men det funkade då.. Helt galet!!
Just där och då så var livet pest och pina, för jag insåg att jag aldrig skulle få honom. Men nu så här med lite mera livserfarenhet och självbevarelsedrift så kan jag tycka att det var en rolig tid. Inte allt förstås heller, Gud heller. Men vissa utvalda delar. Om man får plocka russinen ur kakan för en gångs skull..
*tar en bit till av min DIVINE*
Mmmmm!!!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar