Helgen har sprungit förbi. Lördagen tillbringade jag med lilla frk. Storasyster på 6-årskalas. Många barn och min hjärna började sjuda. Hemgången planerades just i tid innan den började koka. Två timmar räcker bra på ett kalas med 10 barn för att kroppen ska börja protestera. Förra året på samma flickas kalas så sade hon inte mycket alls. Hon höll sig kring mina ben och när hon satt vid bordet och mumsade på tårtan så slängde hon oroliga blickar åt mitt håll för att försäkra sig om att jag var kvar. Även detta år fick jag utegångsförbud. Jag fick definitivt inte lämna huset utan henne. Det krävdes en massa pusslande på jobbet för att jag skulle kunna följa med. Mannen skulle ju bosätta sig i skogen för att ombesörja värme i huset. (Det som avverkats, ska hem, sågas, klyvas & staplas. Det är gôtt med ved, men man skulle gärna vilja få det hemtrollat bara. Sorterat och klart.)
Men mitt hjärta sväller över av kärlek till min fina 5-åring. Hon är mitt allt!! Världen skulle rasa samman om inte hon delade den med mig. Hon är vacker och klipsk. På vägen in till dagis så sitter hon i baksätet och sjunger alfabetessången utan att missa någon bokstav. Och lillasyster hänger på, fast dock med lite omorganisering av ordningen av bokstäverna. Men vad kan man begära av en 3½-åring?? Att hon ens kan några stycken tycker jag är beundransvärt.
I går så sprang jag som en förgiftad räv hemma och fixade med tvätt, golv och mat innan jag skulle åka iväg på scrapclub.
http://miansscrapodesign.se/
Dagen hade varit fruktansvärd eftersom lilla fröken decibel hade tagit ton ett flertalet gånger. Hon trotsar, testar och är alldelens horribel. Men vid 15-tiden så satte jag mig i bilen och skulle möta upp en kompis som skulle göra mig sällskap på scrapkvällen. Mellan 16 - 21 satt vi och bara klippte, limmade, målade och stämplade. Så roligt!!! Det var ju faktiskt 14 dagar sedan jag hade scrappat sist, så det var verkligen välbehövligt! Och eftersom det är påsk om 14 dagar så blir nästa träff redan nu på söndag. När jag släppte den informationen hemma så blev det kanske inte så himla roligt, men kan jag så åker jag. Så är det bara!
Och ute så regnar det... Fick nästan lite höstkänsla på morgonen. Lite skevt kan tyckas, men vad gör man? Jo, man frågar storasyster om det är vår eller höst. Då får man ett riktigt svar. Det känns så skönt att ha facit bredvid sig. *ler*
Men nu banne mig så har jag beställt en ny kontorsstol!! YES! Jädrar så najs! Äntligen ska ryggen få sig en omvårdnad den aldrig fått förut på jobbet. Och det säger jag bara för att jag har aldrig fått massage bekostat på företaget som vissa andra jag talar med har. Så jag är jäkligt nöjd med en kontorsstol. Nu ska jag bara försöka höja skrivbordet med så att det är mera anpassat till mig. Kanske slutar med att hela skrivbordssystemet kapsejsar... Hmm, vad vet man. Men jag ska göra mitt yttersta för att hålla det intakt.
Nä, nu börjar magen tala till mig. "maaaaat, ge mig maaaaaaaat". Så det är väl lika bra att lyssna på den då....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar