Hemfärd

Ja, då har man kommit hem från sommarstugan då. Ruggigt skönt att vara där!

Och eftersom man är begåvad att ha en kamera så tänkte jag ju då givetvis att jag skulle lägga in alla bilder i datorn.... Det sket sig minsann.... med musik dessutom. Hårddisken är full. Hur nu det kan komma sig eftersom vi har tömt den på nästan allt. Kanske för mycket? Vad vet jag? Hur som helst så går det inte för sig... Trist i vilket fall som helst.

I alla fall så har vi haft det kalas! Maraton-Åsa och hennes familj och så givetvis hela fam. Zingo sammanstrålade vid stugan i måndags.

För första ggn kom vi först till stugan, vilket dessvärre också innebar att vi fick ta alla fästingar som bara satt och lurpassade på att det skulle komma en värdig varelse att suga blod ifrån.. Rutinerade som vi var så låg vi steget före och haffade de små äckliga krypen i flykten innan de fick tillfälle att suga sig fast och eventuellt även sprida sina vidriga baciller i oss.

Vädret har varit sådär. Det har varit sämre, men kräsen som man är hade man önskat att det varit bättre.

På tisdagen fick man tillfälle att blotta sin svenska lekamen och låta solen svepa över den i ett försök att få lite solbränna. Även om den lilla stund som erbjöds var lite kort, så gav den tillfälle att plugga i mp3-boken i öronen och softa lite grann. Inte är det helt förkastligt heller??

Barnen var nere vid bryggan och lekte, männen jobbade med något vettigt och Åsa var på en "väldigt lugn löptur" på ynka en mil... Hmmm, say no more..

Skam den som ger sig! Här är några smakprov från semestern..
(nej, det är inte saft i bilden till höger...det är en "hollywood". Maken är en jäkel på att snajda ihop drinkar)

Mycket mat som Åsa snajdade ihop, jag höll mig därifrån eftersom det blir mycke bättre när Åsa sköter det. Jag höll mig till dokumentation och gardinsömnad och någon diskning, vilket faller mig i smaken något mera, mycket arbete för männen, barnen har lekt så oerhört bra så det är hur coolt som helst att semestra med fam. Marathon.

Vädret i morse var grått och dimmigt och vädret i helgen såg ut att kunna lämna en aning övrigt att önska så beslutet togs vid frukosten i morse att vi skulle styra kosan hemåt. Sagt och gjort, så fick det bli. Stugor städades, väskor packades och golv dammsögs.. Trist som alltid att åka därifrån, men det finns annat som väntar. Givetvis så är det som alltid när man åker ifrån

stugan att vädret stabiliseras och blir aningens bättre.


Nu är man iallafall hemma igen och tvättmaskinen går för fullt. Tjejjerna har haft sånguppvisning i A.´s rum och sjungit "Gimmie gimmie gimmie, 1000 miles, Abba" och lite div sånger. Bion som stod på agendan i E´s rum fick flyttas till morgondagen, dock inte helt utan protest från lillasyster.
Om nu våran kära kisse kunde förära oss sin närvaro så vore livet komplett!
För mig är det nu duschdags innan man får ovett av mannen för att man "skriver för högt igen"..


Ta´!!

________________________

Klokt:
Ett liv utan vänner blir en död utan vittnen.
Ordspråk från Spanien

________________________