Det finns saker som man bara inte exmerar...

... motvind är ett ting.. Att trampa som en idiot men ändå inte komma snabbare framåt är en sådan gruvlig energidödare..
Tog tillfället i akt idag efter jobbet och susade iväg på den blåa springaren över nejderna här vid Hottan. Hela vägen in till stan så gick benen som trumpinnar och jag förvånades över hur pass lätt det gick. Dessutom så ansåg jag att jag redan cyklade i mild motvind och gladdes otroligt för det. För motvind kan lätt få fru Zingo ur balans. Om det så gäller cykel eller promenad har ingen som helst skillnad.. Det är helt värdelöst och irritationen stegrar likt en häst på speed.

Sen finns det en hel del annat som man önskar bort bort bort från jordens yta. Det skulle ta alldelens uppåt väggarna för lång tid att radda upp här. Men var så säker... det kommer.. det kommer.... Blir jag bara tillräckligt uppretad så..

När jag kom hem från min cykeltur så hade mannen grillat klart så det var bara å sätta sig ner och äta.. Förjävla najs! Visserligen så fick jag fixa disken, men det kan jag ta eftersom han släppte ut mig innan middagen. Jag anade oråd när mörka moln tornade upp sig på himmelen och hotade om att släppa väta. Och jag hade verkligen ställt in mig på en hojjning.
Dagen till ära hade jag även införskaffat mig ett vurp-ollon...
Jag hade hoppats på och intalat mig att jag icke kommer att äga, eller överhuvudtaget ta på mig en dylik pryttel. Men när jag var ute på tur i söndags kändes det snudd på oskyddat utan hjälm. I detta då som var så kände jag att maxpoängen i mitt vuxenskap var uppnått och jag stegade med rak rygg och stolta steg in till Peder och sade med vuxen och tydlig stämma..
-För bövelen människa! Ro hit en hjälm! Och fort ska det gå!!....och när du ändå håller på... fixa omedelbart fram ett par vadderade bentyg med vaddering för ändan!
De här vadderade byxorna med blöj-feeling är något som var människa borde prova på... Inte för att det är snyggt och inte för att man känner sig sexig och sanna mina ord.. man känner sig väldigt mycket som en förstoppad anka... Men ack så skönt att ha sittandes på hojjen! Min något tilltagna ändalykt ser ut att vara väldigt vadderad i sig.. men "bygdebenet" (som mannen min säger) är väldigt skört och utan dessa vadderade skyddsbyxor är allt som inte är min sköna kontorsstol som att... som att.. ja, det är baske mig plågsamt! Min kontorsstol ligger i en klass för sig.. för att inte tala om hur snygg den är!!

För övrigt rullar allt på.
På luncherna nu när solen skiner är det D-vitaminbunkring som gäller! Lunchen intages på den något nätta gräsmattan hos päronen i en grön "Brasse-Stol"
Minus på den listan är att man får sig en lite sekundär solbränna.. Men jag tänkte jobba på bondbrännan under semestern! Huvudsaken är att D-vitaminet lagras i mina tomma depåer.

Sen har bästa Elin-arbetskollegas syster blivit uttagen som sommarpratare!!!
Hur lajbans som helst och jag har bokat in dag och tid i kalendern. För detta vill man inte missa! Jag har aldrit träffat denna syster, men jag är övertygad om att det kommer att bli toppen! Läs bara bloggen! Harpasione
Hade man hälften av hennes livsgnista så vore jag lyckligt lottad. Det finns så mycket att skriva om henne, men det skulle ta alldelens för mycket plats. Fast å andra sidan så kommer det säkert att komma mera i den frågan, lika som för negativa ting. Men jag tror att jag, likt Tina ska försöka att dra ner på det negativa...kanske kanske?

Nu blev detta ett jättelångt inlägg... men då datorn har krånglat så är det mycket som trängs innanför pannbenet och måste ventileras på bästa sätt... Alltså gör jag saker "the Zingoway"...

Godnatt!!