Nu på morgonen så hittade lillasyster en sten i en låda. Det visade sig att det var ett fossil inbäddat i denna sten. Givetvis så undrade tösen vad fossil var, så jag berättade och förklarade att det för lääängesen var ett djur (typ fisk...) som simmade i havet. Det dog och sjönk ner till havsbotten osv. osv.... Tänkte då att hon var nöjd med den förklaringen.... När jag tittade på henne igen så satt hon o snyftade o kramade stenen hårt, hårt.
-Jag tycker jättesynd om den här döda fisken Mamma!! Jag vill inte att den ska vara döööd!!!
Varpå hon lade ner stenen i handen och klappade den ömt med små tårar rullande nerför hennes mjuka kinder.
Här har vi tjejjen som älskar alla djur!! Utom då flugor, myggor, getingar, bin, knott, tvestjärtar o lurviga spindlar...
1 kommentar:
Men lilla skruttan då!!!
Kram Ann-Marie
Skicka en kommentar