Man har passerat 30-strecket...plus moms. Hard to believe, indeed.. :-/
Det var en tid sen, visst. Men när man var 16 & livet var tonårspissigt så trodde jag att allt var en walk in the park bara man fick växa till sig. Somliga saker är tveklöst lättare...somliga saker bara fortsätter att spjärna emot. Hade man varit 16 hade man bara kunnat skylla på tonårshormoner. Vad har jag för anledning nu?
1 kommentar:
Är inte direkt man blivit mer stabil med åren...ser snarare en skrämmande utveckling...samt att det finns så enormt många puckon, ÖVERALLT!
Tänker på dig vännen.
Skicka en kommentar