Alltså...

Jag har så underbara vänner!! Ingen nämnd o ingen glömd!
Jag har dessutom förmånen att få jobba med en utav dom. Densamme och jag, samt svägerskan F har idag tagit vår första ridlektion sen Judas hade tofflor.
Så vansinnigt roligt, även om nu jag fick rida en deltidsälg... Jag fick jobba som ett djur för att hålla mig kvar på hästryggen samtidigt som jag dessutom fick slita hund för att hålla ordning o reda på kusens ben. Det är då på en med 178 cm i mankhöjd åtskilliga meter ben att hålla reda på, inklusive mina egna... Jag har i skrivandets stund en begynnande värk i sittben, insidan på låren, nacke o händer o jag anar att detta är lugnet före stormen o att detta bara är ett smakprov på livet med Zeb Macahans gångstil... Men det var det värt!! Kära nån så kul det är att rida!!
Att sen kvällen avslutades i bästa E's soffa tillsammans med bästa K o givetvis bästa E, försämrade då sannerligen inte oddsen för ett trevligt avslut på dagen. Några liter vin fick passera blodomloppet också, men vad gör väl det?
Nu ska jag vika ner min bräckliga o sköra lekamen i en säng o jag förväntar mig inte att stiga upp förrän det blir absolut av livsuppehållande åtgärder jag tvingas ur min sköna sömn. Känner viss trötthet, men mest glädje över mitt liv som fru Zingo!!

Gud vilken bra dag!! Tack!!