Var ordentligt sömndrucken imorse när jag vaknade till...första gången...
Jag tittade upp o ut genom fönstret. Allt jag såg var dimma o gråpissiga skyar. Det var tyst i huset förutom Mannens morgonsysslor som började ta sin början. Jag var väl lite osäker på om jag skulle kliva upp (fast nu i efterhand är jag är ganska säger på att klockan ändå ringde...??...)
När jag iallafall såg på uret visade hon 06.15 vilket i normala fall skulle ha fått mig att tänka tanken att "nu är det dags för ännu en dag för flitens lampa att lysa så nu måste jag upp ur min sköna säng"... Så icke denna dag.
Som sagt, jag var trött som en sederad häst, halvt sovandes o halvt vaken. Istället för att ta ett djupt andetag o kliva upp tänkte jag "Nä, den där klockan visar bara euro så det är ingen fara. Jag har gott om tid på mig", så jag drog täcket över näsan o knoppade så sött in igen... Klockan 7 vaknade jag med ett ryck o insåg vad jag i ett tillstånd av tillfällig sinnesförvirring hade gjort.
En vecka på Kreta då hjärnan har gått på högvarv för att omvandla kronor till euro o tvärtom har inte gått ur kroppen riktigt.
Som tur var hade jag träning inplanerad på förmiddagen, så jag behövde inte ta allt för lång tid på mig för att göra mig klar att åka. Det var bara att dra på sig träningskläderna, packa det sista i väskan o sen dra och tro det eller ej, men jag var i tid!
Inte förrän efter styrkepasset var jag som folk igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar