Det är inte en myt. Det är den kalla o råbarkade sanningen.
Tidigare har jag menat att träning främjar ett gott humör. Trott på det, levt efter den devisen o även hävdat inför oinvigda att "jo då självklart! Så är det!" Självklart har det ju varit sanning! Jag är inte ute efter att slå hål på någon myt eller hävda motsatsen. Tvärtom! Ikväll kom det sanna beviset för att träning är grunden till liv o samförstånd!
Jag gjorde mitt dubbelpass på gymet. Inga konstigheter där. Har däremot en teori att jag ikväll slog alla svettrekord... Jävlar...ett ovidkommande sidospår... Har dessutom insett att jag har svårt att hålla mig till tråden...
Reboot!!
Som sagt, jag tränade o kände hur satans bra det gick i allmänhet. I synnerhet på spinningen måste jag säga, då jag inte har spunnit sen i maj någon gång.
Jag satte mig i bilen, trött, svettig o nöjd. Klockan var 19. Kommer hem. Öppnar dörren o möts av jordhögar på golvet, skor (sisådär 1300 st) i hela hallen, på spisen står det odiskade stekpannor o kastruller, diskbänken är belamrad med disk, köksbordet ser ut som något från tiden innan Hedenhös, rester från mannens kulinariska middag o ett allmänt kaos. Varpå mannen säger;
-Jag tog upp kycklingfilé som du får laga till för imorgon. Det finns inga lunchlådor.
Själv är han är tvungen att förbereda för fackmännens ankomst imorgon.
Det är i detta ögonblick som jag hade kunnat, (rent hypotetiskt givetvis) slita huvudet av mannen o hälla bensin i luftstrupen på'n.
But nooooo! Not today!
Istället glider jag leende ur träningskostymen, lägger i en maskin tvätt, förpassar storasyster till duschen efter hennes ridning o lillasyster får order om att göra sig färdig till natten. Sen sätter jag igång o sanerar i köket o lagar matlådor till morgondagen.
Jag kan säga att detta skulle ICKE PÅ NÅGRA VILLKORS VIS ha hänt om jag landat i detta efter en arbetsdag. Då hade huvuden rullat. Ingen tvekan.
Note to self inför kommande spinningpass.
Försäkra mig om att sadeln på spinninghojjen sitter på en för ändamålet avsedd höjd... Annars finns risken att jag kommer bli nödd o tvungen att uppsöka kirurg för att avlägsna sadeln från ett icke för ändamålet avsett hålrum..
(Fattar inte hur jag kunde glömma en så avgörande detalj!?)
Men! Märk väl att jag är fortfarande sprudlande munter!
Talibanerna bl.a. skulle behöva gå på ett o annat träningspass dom!
Tidigare har jag menat att träning främjar ett gott humör. Trott på det, levt efter den devisen o även hävdat inför oinvigda att "jo då självklart! Så är det!" Självklart har det ju varit sanning! Jag är inte ute efter att slå hål på någon myt eller hävda motsatsen. Tvärtom! Ikväll kom det sanna beviset för att träning är grunden till liv o samförstånd!
Jag gjorde mitt dubbelpass på gymet. Inga konstigheter där. Har däremot en teori att jag ikväll slog alla svettrekord... Jävlar...ett ovidkommande sidospår... Har dessutom insett att jag har svårt att hålla mig till tråden...
Reboot!!
Som sagt, jag tränade o kände hur satans bra det gick i allmänhet. I synnerhet på spinningen måste jag säga, då jag inte har spunnit sen i maj någon gång.
Jag satte mig i bilen, trött, svettig o nöjd. Klockan var 19. Kommer hem. Öppnar dörren o möts av jordhögar på golvet, skor (sisådär 1300 st) i hela hallen, på spisen står det odiskade stekpannor o kastruller, diskbänken är belamrad med disk, köksbordet ser ut som något från tiden innan Hedenhös, rester från mannens kulinariska middag o ett allmänt kaos. Varpå mannen säger;
-Jag tog upp kycklingfilé som du får laga till för imorgon. Det finns inga lunchlådor.
Själv är han är tvungen att förbereda för fackmännens ankomst imorgon.
Det är i detta ögonblick som jag hade kunnat, (rent hypotetiskt givetvis) slita huvudet av mannen o hälla bensin i luftstrupen på'n.
But nooooo! Not today!
Istället glider jag leende ur träningskostymen, lägger i en maskin tvätt, förpassar storasyster till duschen efter hennes ridning o lillasyster får order om att göra sig färdig till natten. Sen sätter jag igång o sanerar i köket o lagar matlådor till morgondagen.
Jag kan säga att detta skulle ICKE PÅ NÅGRA VILLKORS VIS ha hänt om jag landat i detta efter en arbetsdag. Då hade huvuden rullat. Ingen tvekan.
Note to self inför kommande spinningpass.
Försäkra mig om att sadeln på spinninghojjen sitter på en för ändamålet avsedd höjd... Annars finns risken att jag kommer bli nödd o tvungen att uppsöka kirurg för att avlägsna sadeln från ett icke för ändamålet avsett hålrum..
(Fattar inte hur jag kunde glömma en så avgörande detalj!?)
Men! Märk väl att jag är fortfarande sprudlande munter!
Talibanerna bl.a. skulle behöva gå på ett o annat träningspass dom!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar