Huvudet hade inte kryat på sig alls. Eller ja, första 10 minuterna trodde jag att det fanns hopp, men under hela dagen har jag velat gräva ur högerögat från kraniet.
Fick behandling av lasermannen idag också, så faktiskt känns det riktigt skapligt. Men det är ju lite som när man renoverar sitt hem. Börjar man med det ena som att tapetsera, så märker man snart att även taket måste målas... Lite så är det med min kropp. Ju mer jag pratar med honom, desto mer inser jag att jag skulle behöva lasra både knä o höft. Men, det får bero... Än så länge funkar det utan större åthävor.
Har ikväll nyst två gånger o snytit mig en gång. Kan det vara en snuva under uppsegling tro? Nåja, jag tar mig en aminosyra o ignorerar, för det är det jag kan bäst...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar