En ny get har uppdagats. Fan.

En av tjusningarna med crossfit är, att löpningen som ingår i Wod'arna oftast är kort. Det är bl.a. 200 meter, 400 meter o 600 meter. Ja, man ser ju. Inget maraton direkt. Jävligt futtigt egentligen. Borde ju vem som helst klara! Människan är ju gjord för att springa.

Well, I tell you this, Sherlock! 

Fuuuuck you!

Löpning är ICKE till för alla. Möjligen många,, men tametusan inte alla!! Jag ingår verkligen inte i kategorin "löpare". Faktiskt inte ens "joggare" Jag är den typ av löpare (för att ändå benämnas som nåt i själva familjen) som förbipasserande skrattar o pekar åt, driver gäck med och detta på grund av att den (jag) tar sig framåt både långsamt o bedrägligt fult. Där befinner jag mig i löparkategorin. De "löjeväckande"

MEN! Nu är fallet som sådant att i crossfit ingår dessa korta, små näpna springturer, hur ogärna jag än vill ägna mig åt springning och har jag nån som helst intention att fortsätta med crossfit är det nog fasiken så att det är dags att förinta den där satans löp-geten.  

Jag har nu smort in de värkande partierna på min kropp med Tallibanolja, en stilla bön, hopp om karma, min lyckobringande Skottländska shamrock jag fick av Mamma ligger nerpackad, plockat fram den goda viljan o nu hade det dessutom setat som en smäck med en hartass som pricken över "i"... För imorgon ska den här människan springa 5*400 meter o göra 5*15 ryckböj... 

Ikväll lurade dessutom maken med mig på ett cykelpass. Eller ja, lurade och lurade. Jag föreslog själv att vi skulle cykla ikväll. Cykelvasan stundar ju om bara några veckor o man lär väl trycka ner nån mil i både wöw o ben. 

Det hade kunnat bli en förträfflig vända, om bara mannen haft vett att ha koll på var vi skulle o var vi befann oss... Skitviktig information tycker jag ändå när man har varken färdkost eller gott om tid.. För ja! Det är faktiskt så att min lokalkännedom tar slut efter det att jag lämnar tomten och därför faller ansvaret på att hitta och kunna beräkna rutten på maken.
Efter 3 mil (typ) surnad jag till o krävde att vi sökte upp civilisation. Sjön maken pratade om att han tyckte sig se, kunde lika gärna i mina ögon ha varit Siljan och samhället vi tillslut såg hade kunnat vara Tällberg.

Jag tror vi var ute i ca 2 1/2 timme o avverkade 4,8 mil. Jag vet inte om det var så tänkt direkt...

Egentligen är det inte så långt. Men eftersom sist vi cyklade ordentligt var i augusti 2013 så var det ett ganska så häftigt uppvaknande. 

Ass'et har fått ta en del pisk ikväll, så jag hoppas jag kan sitta som folk imorgon. 

Nu ligger jag ner o har ett helt ok liv faktiskt. 

Godnatt!