*Swosch*

Det är väl själva katten vad helgen bara ilar till och försvinner bort! Hinner inte med!
Taktiken förändras allt eftersom och inget passar.
Taktikgrepp 1: Ta det lugnt så passerar den lugnt förbi och du hinner vila upp dig.
Resultat: Fail... Helgen blir totalt verkningslös och man inser på söndagens kväll att man gjort noll och intet och frustrationen tar sig ton.
Taktikgrepp 2: Ha prylar inplanerat nåt så ända in i förbannat. Ställ klockan, upp och iväg, hem, duscha, äta, byta om och iväg igen...
Resultat: Mastodontfail de luxe.
Vis av erfarenhet från när man var barn är ju att ju mer man gör, desto mindre tänker man på att tiden bara förintas och dör. Så igår kväll insåg jag att vilken jäkla korthelg! Allt har hänt, men ändå så saknar jag något. Roliga saker har jag gjort förvisso, roddat multibana med absolut genomgrymma multibanister i solsken till stånk-körer, tyngdlyftningsträning, gospelkonsert med förstfödda gullvippan, mys i soffan med familjen, crossfit och OLY. Några mindre roliga prylar också såsom handling, städ och tvätt... Nu är måndagen över mig alltså. Men med rutiner (som jag väldeliga hatar men inser vitsen med trots allt), arga döttrar och ett rätt späckat schema och det ska nog få även denna vecka att komma ihop sig hoppas jag.


Längtar jag efter semester? Svar ja. Vill jag umgås med mina fina vänner? OM!! K, Å, L, A, jag har inte glömt Er. Vill jag dricka the, kaffe och prata klokskaper? Gissa! Vill jag borra in näsan i nacken på mina Gullvippor och känna hur mitt hjärta blir alldeles varmt och pulsen lugnar sig? Det vore gudomligt! Vill jag kramas med Maken och tanka trygghet och närhet? Hallelujah moment! Vill jag också vara ensam, lyssna på musik, döna in mig i en filt och räta ut tankar, muskler och komma till insikt? Oh yaah!


MEN!! Först måndag, sen tisdag och därpå onsdag osv. osv. Snart kommer den dagen, snart kommer tiden, men nu är det måndag.


Sätt igång!