Nog vaknade jag irriterad och arg allt... Tvär och bister över den tunga yllefiltskänslan över mina medmänniskors ytlighet och oförmåga att få saker och ske.
Jag är inte inblandad i det och ska heller inte engagera mig, men det är knivigt då jag ändå befinner mig i smeten.
En sväng till tandis och besikta garnityren och jag kom därifrån med endast lite finputsning och information att jag är välkommen tillbaka på kontroll i februari 2019. Jag tror det ska funka för jag har nog inget inbokat just då vad jag vet.
I posten kom också slirren till mitt domarvärv. Tjusigt ska det vara :)
På olyn ikväll så fick jag upp 3 st ryck på 51 kilo. Nöjd ändå med tanke på min känsla i kroppen som vittnade om absolut inget som hade med tyngdlyftning och göra. Soffäng och glassätning hade varit mera lämpligt, men det rullade ändå på rätt schysst. Nöjd!
Dessutom så frågade stora tösen om jag inte kunde komma till hennes klass på en idrottslektion och låta kidsen träna tyngdlyftning.... Faktiskt blev hjärtat lite varmt. Min lilla tös, vill att hennes moder ska komma och instruera hennes klasskompisar. Nej, hon går inte i fyran, där man kan anta att ens barn fortfarande ser upp till sina föräldrar.. Tösen går i åttan för höge farao! När jag själv gick i åttan höll jag på att förångas, självantända och gå upp i atomer om mina föräldrar ens aviserade att de skulle befinna sig i närheten av skolan! Jag minns att min fina Mormor en gång förvirrade sig in på skolan när jag gick i högstadiet. Paniken visste inga gränser och jag kunde inte för mitt liv komma på hur jag fortast möjligt skulle få ut min tjocka och jättemjuka Mormor därifrån... Om jag inte helt missminner mig så hade hon en blå manchesterrock och blå hatt på sig. På riktigt, jag höll på att implodera....
Min fina Mormor 💕
....sidospår...
Ny dag vankas och den ska väl hanteras den med..
God natt
🌙
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar