Jag vet inte vad som hänt, men någonting i min kropp har verkligen dragit i bromsen. Efter träningen igår kväll satte jag mig i soffan och väntade på stora tösen som duschade och gjorde sig klar för att gå och knoppa och hon blev inte klar jättesent alls, men jag var totalt avdomnad när badrummet var ledigt igen. Töserna pussades på och jag tänkte att jag bara skulle sätta mig och chilla någon minut...en liten stund... Jag kände att jag egentligen inte alls skulle ha gjort det, men bara åtanken på att jag själv skulle ställa mig i duschen kändes totalt oöverstigligt så jag slog ner ändan iallafall, fel eller icke. Jag gjorde´t...och efter en mycket kort stund kände jag hur huvudet blev tyngre och tyngre, mina lemmar lydde inte trots att jag pratade stilla med mig själv att "nu du må du gå och göra dig färdig för att lägga dig i sängen istället" men det var dömt att misslyckas. Sömn tog överhanden och där satt jag i soffan och bara lät mig förföras av drömmarna. När klockan var strax före 04.00 vaknade jag till och faktiskt kunde ta kontrollen av armar och ben och ta mig till duschen, men snälla värld vilken pärs!!
Det var längesen jag var så här totalförlamad! Jag sov, och slog inte upp mina grön/blå förrän halv11 när storasyster började rumstera om i lägenheten. Men vid stjärnorna vad jag behövde det och jag tackar samma stjärnor för att det är fyra dagars återhämtning på agendan. Jag kommer inte göra mer än vad som absolut behövs och jag kommer tillbringa mycken tid med töserna i soffan för att återhämta mig. Efter några timmars vaken tid börjar jag återigen känna att kroppen börjar prata med mig om att förbereda mig för att slumra igen, men först ska jag bara det som jag absolut vill göra, nämligen att lyfta lite. Skivstången och jag. Vi trivs tillsammans!
Ha en fin långfredag fina människor! I will!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar