Efter 20 år med nuvarande arbetsgivare är det dags att inse att stunden i mitt liv är kommen då jag har möjlighet att ta ett kliv i min nästa episod. Under det sista året har det hänt mycket, minst sagt kolossalt mycket! Men jag har erbjudits chansen till ytterligare förändring och jag tänker ta den. För mina barns skull allra främst, men också för min egen skull och det faktum att jag känner mig mätt på de arbetsuppgifter jag har idag.
Så om ca två månader så är jag färdig med Sala kommun och jag har redan börjat rusta mig mentalt för min nya tjänst. Ny arbetsgivare, ny geografisk placering och totalt nya arbetsuppgifter.
Jag kan säga som så här att mitt flashröda spjut var en mycket lämplig investering. Nu ska vi ut på nya äventyr!
Ikväll så var jag ut på lite andra, mindre mentalt utmanande äventyr. Jag styrde kosan mot CrossFit Heby. En liten box, men med en varm känsla och attityd i sig.
Passet var svinigt, men faktiskt så gillar jag denna sortens utmaningar. Ett långpass med enkla övningar där jag konstant måste ha motiverande samtal med mig själv för att inte lägga mig ner i fosterställning och bara vägra göra en repetition till.
Det märktes att det var längesedan jag körde CF för lungor och muskler pratade med mig och jobbade stenhårt på att övertyga mig att upphöra med denna sortens vansinne. Jag vann....kan man säga och de sista 50 kb-swingarna höll på att ta kål på mig då jag fasade för att inte hinna klart innan TC var över oss och jag VÄGRAR avsluta med någon repetition kvar, så det var bara att mata på och det bar frukt. Jag hann klart, men mina underarmar vrålade av mjölksyra och krampade likt en boa constrictor runt en gnu. 50 kb-swingar gör saker med musklerna. Men kul var det!
Nu är tant trött så det är väl inte så mycket kvar att göra än att tvätta lorten av kroppen och linda in mig i täcket och förbereda för att få bocka av en dag till.
Över och ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar