Energihelg

Precis som jag planerat.

Inget stress o jäkt. Avfärd hemifrån helt enligt plan. In på hotellet och lasta in prylar. Stuva om i ryggorna o ut i Stockholm. Maken hade kollar väderleksrapporter o blivit varse om lite regn, men det skulle upphöra vid 11.00 ca... Vid 17-snåret regnade o blåste det om vartannat. Men vi var förberedda ändå o hade regnstassen med. Lite kallt, vilket också var inplanerat och därmed förberett med ytterligare kläder men barnen var nöjda ändå.

Först en tur på stan för lunchfikat o sen vidare ner mot Grönan. På vägen ramlade vi in på Aquaria vilket uppskattades av minimänniskorna vi hade med oss. 

Därefter Grönan. Lillasyster hade tjatat om detta sen vi åkt på morgonen så hon var taggad till hårfästet!

Tillsammans åkte vi "Eclipse" o E fick till o med i mig i "Kvasten". En ruggigt ruggig historia, men samtidigt lite skojig. Ett skönt sug i magen o stämbanden fick bekänna färg. Sen tog vi även "lustiga huset" men där händer inga stora ovationer direkt... Been there, done that...

A åkte allt som snurrade runt, runt. Att den donnan klagar på åksjuka kommer härmed att ses som trams. Klarar man pop-expressen" o "vilda musen" utan att tömma magen i knät är det rent bs. Lilllasyster kastade sig mellan karusellerna i ett vansinnigt tempo. När hon började tjoa att hon skulle åka "Insane" var vi tvungna att dra i bromsen. Jag tänkte inte på några villkors vis, släppa iväg min ensamma 10-åriga dotter i detta vidunder till fasa. Varken jag eller maken hade några planer på att göra henne sällskap i denna heller så, ja.. Det blev liksom inget av med det! Funderar man på att åka "Insane" med lycka i rösten så undrar jag om inte den påstådda åksjukan ändå är frukten av tristess att åka bil...? Jag säger inte att det är så, bara att det in facto kan vara så. 

Storasyster är lite mer besinnad i sitt val av karuseller. Lite mera som sin mamma.

 

Sen lite final i Sommar krysset också. 

Allt folk stod ju givetvis framför oss så tjejerna såg inte. Sicken tur att vi tränar crossfit så vi orkar låta di sitta på axlarna ett tag. 

Idag var planen att sondera terräng o mål på Skansen. 

Återigen hade maken kollat SMHI o de lovade fint väder. Alltså packades regnkläder ner i väskan som inte skulle med. Det skulle visa sig vara ett av de mer ointelligenta dragen från oss. 

Efter 14 vräkte det ner regn!! Trots detta sade SMHI att solen sken... Dessutom, på Skansen, befann sig hela jävla Sveriges befolkning. Det fanns ingenstans sitta. Pösiga kärringar barrikaderade sig på restauranger utan att äta vilket då resulterade i att vi som ville äta OCH komma undan regnet inte fick plats någonstans. Merparten av alla matställen var utomhus o inte särskilt gemytliga om man frös o var blöt o kall. 

Vi bestämde oss då för att sjappa. Nån annanstans, utanför Skansen borde det ju finnas mat. Det gjorde det kanske, men bilen fick inte plats nånstans,. Överallt var det kollosalt med trafik, vägarbeten o omstyrda gator. Där tappade jag humöret. 

Hem, fort som fasen o byta om till träningskläder. Som jag hade längtat!! Trött i varje por, men jag ville byta Stockholmsluften mot lite svett och lantluft.
Ingen vidare mastodontprestation rent träningsmässig, men det var så skönt att träffa alla goingar och skratta tillsammans med alla dessa också. Dessutom en liten ALSIcebucketchallenge på aftonkröken. För en god sak och från boxen donerades 10$ per tränande för kvällen. Älskar Knutshyttan och allt de står för!

Denna helg har haft många facetter. Mycket nöjd med de flesta. Men SMHI kan dra något gammalt över sig.
Punkt.