Lätt den fulaste tröjan

Men den är ett barndomsminne. Jag kommer ihåg hur jag låg under den som barn o hur jag kunde ligga raklång under den o ha den som filt, utan att tårna stack ut utanför. Det är min Farmor som har stickat den till min Mamma. Det finns ett foto på Mamma där hon höggravid med mig har den på sig o den spänner över tjock Sara-to-be mage.

Nu, när jag är brakförkyld fyller den inte bara ett syfte att värma mig. Den har också historia i sig, i varje fiber o sånt är fasen najs att ikläda sig när man inte mår bra. En tröstande Mamma-kram utan att Mamma är fysiskt närvarande. 

Den är ful som stryk, men det skiter jag i. Även jag, fast jag är vuxen, behöver en kram från Mamma då o då.