Nu är det över

Nog har det våndats en hel del. Magen har varit i uppror och nerverna har setat på utsidan. Jag syftar på Crossfit Open.
Så roligt, men ändå så vansinnigt mentalt påfrestande. Under fem veckor har vi i boxen tråcklat oss igenom burpees, rodd, thrusters, powersnatch, utfallssteg, wallballs, hspu´s... ja, hela skalan, nästan. Det är ju en del som man inte behärskat riktigt också, men jag hoppas på progression inför nästa år så att det inte ska finnas fullt så många hinder till Open 2017 och allt vad den kommer bära med sig. Det är bara att hoppas att man har hälsan och fysiken med sig tills dess.

 

 

 

 

Pulsen var nog närmare 180 när jag var klar...

 Men nu är det alltså slut.. Nu stundar uppladdning inför Westridge Open i maj, med vad jag tänker mig är ett sabla bra lag. Även om vi inte tar oss så högt i placering så är jag rätt jäkla säker på att vi kommer skratta sjukt mycket och ha så förbannat roligt. Vi är starka allihopa och trivs bra tillsammans så det kan bli bra. Två lyftkranar, och så jag. Topp!!

Snart stundar min L1 också.. Jag är pretty jäkla nervös för den! Jag har inte kommit igenom hela kursmaterialet ännu och det är bara lite drygt två veckor kvar!! :O

Under påsken var vi på Öland. Jag är ju som bekant lite måttligt imponerad av ön, men barnen och min bättre hälft älskar´t så det var bara att bita ihop och hänga på. Det var förvisso sol, men det blåste utav bara helvete så det var inte riktigt läge att vara utomhus så mycket. En liten löpvända på egen hand och en promenad tillsammans fick jag till mig i alla fall. Gott så!

Svettig och glansig som en julgris...

Dessutom så firade jag och Maken 12-årig bröllopsdag. Fatta!! 12 år!! Det lär lång tid när man tänker efter, men det känns inte alls som så lång tid. Visserligen har vi drivit upp två gullvippor under dessa 12 år, men det har känts som att det har pågått under längre tid än vad vi har hållit ihop. Allt är relativt. Jag älskar´n samtidigt som jag emellanåt vill strypa honom, långsamt och ondsint, men jag är tämligen säker på att jag inte är någon stilla sommarbris att leva tillsammans med så jag låter bli att ta kål på honom.

De sista två åren har det dessutom hänt så mycket för oss. Mycket med barnen som gjort att vi har fått göra så annorlunda mot vad som står i alla böcker för hur man ska vara som förälder och bete sig i olika situationer, vilka perioder i barnens uppväxt som ter sig på vilka sätt och hur man ska ta sig an dessa. Hur vi ska fungera som vuxna människor i en värld som bara beter sig som en mekanisk tjur. Den mekaniska tjuren är familjelivet, eller snarare det tänkta familjelivet. Vilket visade sig vara en omöjlighet för oss här på Zingohills. Nya infallsvinklar och omvärderingar av ens krets av kunniga människor med rätt språk och frekvens av folk som faktiskt begriper vad vi pratar om när vi försöker berätta, fråga, prata... Människor som vi verkligen har litat på och trott att de har förmågan att leda oss rätt. Detta har i många fall visat sig vara totalt felaktigt. Faktum är att personer i våran direkta närhet har visat påfallande dålig förmåga att ta in olika faktum. MEN!! Det har faktiskt visat sig att det faktiskt finns människor, genuina människor, människor med kunskap och en förmåga att se som har lyssnat och velat förstå och hjälpa oss. De har hjälpt oss genom en galen labyrint. Kärlek!


Inget har blivit som det var tänkt, men jag är stolt över vad vi har åstadkommit. Vi har klarat oss igenom så mycket dret. Nu jävlar är den där mekaniska tjuren inte riktigt lika bångstyrig och besvärlig. Nog fasen gör den hysteriska utfall, men lite bättre balans har vi nog fått tillsammans.

Utan J hade jag nog inte stått upp idag. Tvärtom. Jag hade legat tre meter under marken.. Rätt jävla stiff.. Men det har jag inte riktigt insett förrän under de sista åren. Tiden innan var rätt mycket slentrian och inget som jag tänkte på riktigt. Det rullade bara på i princip.
12 år. Det är lång tid!
Mycket händer på 12 år. Prylar som jag aldrig i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig. Nånsin.

Nu när då open över då. Kan man bara träna på som vanligt? Nya grepp kanske, nya tankesätt? PR? Fan vet.



Nu är det nog fasen läggdags så det kan bli nån ordning inför imorgon, som faktiskt redan är onsdag! Älskar när helgdagarna tuggar sig in på vardagarna.

God natt!