Marklyft är min akilleshäl. Så är det bara. Punkt.
Jag är rädd för just det lyftet. Fråga mig inte varför men jag kan inte definiera vari rädslan sitter någonstans, men jag har varken pannben eller tålamod att fortsätta dra just för att någonstans inom mig så ringer det varningsklockor så starkt så jag lägger ner, oftast strax direkt då stången lämnat marken om det känns övermäktigt.
Jag behöver öva, men jag tycker det är obehagligt. Det går så fort från det att lyftet känns bra tills att jag inte kan få skiten från golvet ens en gång.
Återigen, öva öva öva öva öva öva.....öva. Men jag övar på mark så föribannat sällan så jag är dum om jag förväntar mig några stordåd.
Nu, mat och sen sova....ish´...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar