Funderingar...

Småbarnsföräldrar...alltså jag menar föräldrar till barn som ligger där man lagt dom... Bebisar!!
Varför blir mödrar alldelens superstressade efter babysim innan de små degklumparna sitter fastspända i sin maxicosi? Kommer de att försvinna någonstans?? Uppslukas av jorden? Genomgå någon form av hastigt påkommen och synnerligen oväntad evolution och bli amfibier och rymma ner i bassängen igen?
Jag var ju på babysim med E. när hon var liten klump bara, men jag kan inte minnas att jag svischade på henne kläderna och sen fort som tusan dunkade ner henne i maxicosin och spände fast henne.
Det man oftast åstadkommer är ju att bebisarna blir skitförbannade över detta och tar en hiskelig ton istället..... och DET medför ju en superstressad Mamma som får kasta på sig kläderna. Och som nyduschad själv vet man hur himla tajta kläderna kan vara då, vilket i sin tur medför att det är snudd på rocket science att ens få på sig strumporna.
Men jag minns också hur totalt däckad flickebarnet var ca 5 minuter efter man rest sig och kommit ut till bilen hur hon bara soooooooov i flera timmar. Hur gosigt som helst!
Sådana gånger känner man att det nog kanske skulle vara mysigt med en till liten mini-zingo.. men så kommer förnuftet till mig igen och tar mig ner på jorden och verklighetsförankrar mig. Skönt!!

Nu är det ledig dag och jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till...
Ska ta det hela under allvarligt övervägande, men först måste jag avverka något kapitel i Dan Browns nya bok "Den förlorade symbolen"..

TTFN!!(Ta ta for now)

___________
Klokt:
Legere et non intelligere neglegere est
Att läsa och inte förstå är inte att läsa
___________