Mannen o E var i Västerås o hade SAABen, den pålitliga bilen.... När jag pratade med maken på väg ut till träningen så osade det katt redan när vi började samtalet. Den kvinnliga intuitionen hade återigen helt rätt. Bilaset vägrade starta så svärfar fick åka o hämta sin son o sondotter o köra bilen till en auktoriserad verkstad med fackmannamässig kunskap. En verkstad som skinnar sina kunder bara att man ställer sin bil på parkeringen.. Denna gång var inget undantag. En kaputt bränslepump o över 3000:- ytterligare minus i kassan... Tidigast på fredag får vi hämta den.
Jag hatar bilar. Alltså h a t a r bilar o kostnaden för dessa.
Så, idag när jag skulle med tåget till Stockholm i ottan, barnen skulle till skolan o maken till jobbet så var det med en bil o endast en till att lösa logistiken. Givetvis gjorde vi ju det, men det blev drygt. Positivt var ju ändock att jag kom i god tid till tågstationen o slapp springa in på tåget som sist. Istället blev det Morgonpasset i örat o en kopp kaffe i lugn o ro på Café Jernvägen... Efter omständigheterna kan jag ändå våga mig på att säga att morgonen blev bra.
Väl framme i S-holm hade vi fått informationen att adressen vi skulle till låg 10 minuters promenad från Centralen. Det visade sig var ett idiotiskt påstående. Jag som inte kan navigera i den staden har ingen aning om var Hornsgatan ligger i förhållande till stationen o säger nån 10 minuters promenad så tänker jag att "ja, då kan jag ta skorna med klack istället för de mera fotriktiga DrMartens"... Nu blev det 25 minuters hastig promenad över kullerstenar o jävla bråte i den staden som aldrig är färdigbyggd o med en topografi liknande en crossbana. Upp, ner, höger, vänster, betonghinder, staket, frikkin sten o grus, backar o trappor. Svetten rann mellan liljekullarna o jag var glad att jag orkade hålla tempot med mina kollegor.
Väl på plats var kaffet gudomligt. Lunchutsikten var inte så pjåkig den heller.
Från Hornsgatan 20, våning 12 ligger Stockholm för ens fötter.
Lunchen var så god!
Eftermiddagsfikat var "to die for"!! Tack SKL för det! Det gav energi nog att orka med att ta oss tillbaks till stationen igen. Ett litet pit-stop på SF-bokhandeln bara, sen vidare...
Nu återstår att se vilka förbättringar/förändringar vi får till stånd eller om det blir en känsla av "bleh'h"..,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar